En dag ledigt i "crash paden" i Märsta vilket delvis har gått till att städa och tvätta, inte det lättaste att time:a in en tvätt-tid när man verkligen är här så att säga. Men idag var det möjligt och pilotskjortorna fick sig en välbehövlig tvätt. För tillfället är man själv här även om en polare snabbt tittade förbi tidigare idag innan incheck, för några dagar sedan var vi desto fler närmare bestämt tre.

Då hängde uniformerna ute i hallen på rad och miljöskadad som man är såg jag ett fototillfälle som kunde bli riktigt bra. Komiskt är att alla tre har gått/går på TFHS tidigare men av varierande årgång vilket naturligtvis resulterat i olika grad. Tre olika bolag är det också för den delen även om min och kaptensuniformen ser väldigt lika ut från sidan så tillhör den Golden Air medan den med silvriga streck tillhör Norwegian. Vad tycker ni förresten, snyggast med guld eller silver streck? Silver känns kanske för tillfället en aning mer modernt men guld är nog mer traditionellt och klassiskt får man säga...jag har svårt att välja i alla fall!

Kvällspass igår från Karlstad med båda storflygplatserna på slingan, I like som man brukar säga! Det är verkligen en extra kick att få flyga in till de stora och speciellt Kastrup! Riktigt höstrusk igår med mycket regn och blåst även kallat styrmansväder, det vill säga det är styrmannen som får gå ut i regnet och göra walk arounden runt planet. Skämt för det mesta men jag tyckte gott att jag kunde gå ett varv åtminstone en gång, annars brukar det bli kapten som gör detta för det mesta i och med som styrman har man en massa annat att förbereda i cockpit. Tidsmässigt var det dock lugnt igår på slingan med över 30 minuter på marken vid varje stopp, känns som en evighet när man är van vid när det är betydligt tightare på sisädår 15-20 minuter. Nu blir det nog inte Kastrup igen för min del på ett tag för jag kan inte se några fler Karlstad-vistelser på rostern, får hoppas det blir en gång till innan november i alla fall. Fullmåne var det igår och det gäller att ta tillfället när det ges, hyfsad handhållen bild om jag får säga det själv under stoppet på Arlanda.

Många men korta leggar igår som sagt, söndagstrafiken över Sverige var dock inte så intensiv vilket medförde att det blev många direct routes. Detta innebär att man avviker från sin färdplan och de punkter som är inlagda på förhand i FMS:en, flygplanets GPS så att säga. Det gör man först efter att flygtrafikledningen ger tillåtelse att göra detta och det beror på att man vill förkorta flygtiden och snabbt avveckla trafiken från exempelvis Arlanda där trafiken är intensivare.

Detta hände nog på alla sträckorna igår, istället för att följa en hel STAR dvs en arrival-route till Arlanda eller Bromma blir man radarvektorerad på ett betydligt tidigare stadie och slipper passera ett flertal punkter som ligger betydligt längre ifrån flygplatsen. Detta sparar mycket tid och samtidigt är det ju positivt ur ett miljömässigt perspektiv i fall vi nu ska göra en sådan djup analys, det sämsta är dock att ens blocktid minskar radikalt men det är smällar man får ta! Visby-leggarna igår blev därför bara omkring 30 minuter, ön ligger bra nära när man får direct route kan man ju säga! Avslutar med några kvällsbilder från flight deck, bättre utsikt från kontoret kan man knappast ha...

Den lediga lördagen i Karlstad passerade snabbt förbi och det snart dags för en söndageftermiddag med en massa flygningar, totalt sex leggar. Alla är dock bland de kortare på linjenätet men det kommer ändå bli landningar på rätt många flygplatser. Slingan går Karlstad-Arlanda-Visby-Bromma-Visby-Arlanda-Karlstad, snittet är omkring 0,7 blocktimme så det är inga längre flygningar direkt.

Sitter i skrivande stund på ett hotell i Karlstad och har en ledig dag, lugnt och skönt med andra ord speciellt nu när både examensarbetet är inskickat samt Aviation Management-tentan är avklarad med godkänt resultat. Desto intensivare var det igårkväll med fem leggar totalt. Stopp i Stockholm, Jönköping, Köpenhamn innan det blev avstigning i Karlstad. Köpenhamnslinjen från Jönköping var faktiskt den allra sista från Jönköping åtminstone med Fokkern då den nu ska bli nerlagd. Beläggningen har tyvärr inte varit den bästa men förhoppningsvis fortsätter den i alla fall från Karlstad och redan på måndag ska jag dit igen. Köpenhamn är mäktigt och givetvis min favorit, inte oväntat kanske. Startade för första gången på rwy 22L igårkväll precis efter Fokkern som gick tillbaka till Jönköping. Efter oss startade inget mindre än Scandinavian 973 Heavy, det vill säga en Airbus A340-300 till Bangkok!

De flesta sträckorna igår flögs i mörker och mörkret kommer verkligen snabbt på kvällarna numera, stor skillnad från vecka till vecka. Sträckan mellan Köpenhamn och Karlstad går över Västgötaslätten och när det är klart är det en helt underbar utsikt. Det ser verkligen ut som en stjärnhimmel trots det är mot marken man tittar, små enstaka ljus överallt i ett annars svart hav. Måste vara tätt mellan gårdarna och samtidigt som det är väldigt ont om tätorter. Vackert är det i alla fall men tyvärr går det inte att avbilda lika bra på bild även om här är ett dåligt bevis på hur det verkligen såg ut.

Kanske inte är ett begrepp som ni hört innan och det hade väl inte jag heller innan man på allvar kom in i flygbranschen. Jag har dock varit medveten hela tiden om att piloter ofta behöver dubbla boende med någon form av övernattningsmöjlighet om man nu inte har en bas väldigt nära hemmet. Stockholm/Arlanda har varit min bas nu det senaste året och efter villan i Upplands Väsby som vi i klassen hade tidigare blev det flytt till en lägenhet i Märsta. Denna delar jag med fyra piloter till, utöver Johannes från klassen är det för övrigt tre TFHS:are till av varierande årgång komiskt nog. Denna lägenheten kan knappast kallas crash pad i min mening för den är rena drömboendet i jämförelse vad vi i klassen såg för några veckor sedan på Aviation Management-kursen.

Trodde inte det fanns så många flygintresserade svenskar, oftast lyser de med sin frånvaro när man är ute runt banan och fotograferar men idag hade de tydligen gått man ur huse och kommit till Arlanda. Fullt med bilar och folk överallt trots att det var mer än en timme till ankomst, många måste helt enkelt tagit ledigt idag eller en lång lunch!

Mitt stora problem var vad jag skulle stå och fotografera men det slutade med airside utanför Skywaysterminalen (3:an) under landningen och banänden 19R under starten. Blev några bilder från den nya banan också där den stod parkerad under stoppet. Tyvärr var inte vädret på vår sida idag jämfört med danskarna som hade klarblå himmel men man får vara nöjd ändå, inte varje dag man har en A380 på besök!

Sitter i skrivande stund i Jönköping efter ett flygpass som inte slutade förrän efter midnatt, Stockholm-Karlstad-Stockholm-Karlstad-Köpenhamn-Jönköping var slingan som gällde igår. Idag blir det bara en enkel tur upp till Stockholm med några timmars vila innan det blir en snabb tur/retur Visby. Jag kommer med andra ord tillbaka till Arlanda ikväll och tur är väl det för imorgon kommer Lufthansas Airbus A380 på besök! Ska bli riktigt häftigt, tyvärr ser väl inte väderleksprognosen alltför bra ut men bilder kommer det bli imorgon oavsett vad!

På Arlanda.se kan man läsa lite mer om vad som kommer hända imorgon och var man kan stå för att se det hela! Ett stort tack till Swedavia och Arlanda flygplats som bjuder på denna information!

http://www.arlanda.se/sv/Information--tjanster-till/Resenar/Varldens-storsta-passagerarplan/

Helgen har passerat snabbt och tyvärr hade jag inte tid över till några inlägg men nu kommer i alla fall ett innan jag ska ta mig uppåt Stockholm igen för nya flygningar. Blev en helg hemma i Helsingborg som ni förstår men nu är det Märsta alternativt hotell någonstans i Sverige som kommer gälla en tid framöver känns det som, tyvärr har jag inte fått mitt nya roster ännu så jag har ingen en aning om hur mina veckor kommer se ut efter denna som precis ha påbörjats. Förhoppningsvis kommer ett nytt under dagen!

Förra veckan blev det ett par timmar i SE-LEA, en maskin som jag inte har något emot annars men just denna vecka var det problem med tätningen för fönstret på styrmans sida. Otroligt irriterande vinande ljud under hela flygningarna, detta resulterade dock i att jag idag på morgonen varit och provat ut hörselskydd som nu ska gjutas för att passa mitt öra perfekt. Har haft tankegångar på att fixa det tidigare men det har helt enkelt inte blivit av men förra vecka blev droppen. Man måste ju vara rädd om sin hörsel och det känns som en relativt billig försäkring för att få ha den kvar.

Har nu under eftermiddagen gjort min sista flight för veckan mellan Stockholm och Visby. Gotlandsvistelsen går mot sitt slut för denna gång men hoppas man hinner få uppleva några besök till innan november. Det har varit en relativt händelserik vecka med femton leggar totalt, en tenta och en del finslipande på examensarbetet som nästan är helt klart nu. Det har blivit en del fina bilder under en och annan promenad i Visby under kvällarna, vädret har varit perfekt ute på ön med väldigt fina solnedgångar över Östersjön. Ikväll blir det nog inte lika fint för en front som vi redan har stött på idag på turen ner till Kristianstad är på väg norrut och når nog Visby inom kort, tur kanske att man lämnar ön för denna gång.

Tro det eller ej men i dagarna togs beslutet att det trots allt kommer bli en ny omgång trafikflygarprogram vid Lunds Universitet, det vill säga TFHS 11! Information om ansökningen kommer inom kort på TFHS:s hemsida och tester för detta kommer komma igång kort därefter. Det kommer bli snabba bud då starten sker redan till våren 2011.

Nu har alla som vill bli trafikpilot en ypperlig möjlighet att få gå en av de absolut bästa universitetsutbildningar man klan tänka sig, om inte den allra bästa! Lycka till!

Aktivt med Fokkern till tentan imorse och liksom igår var dimman tät på låg höjd över flygplatsen och andra delar av Stockholm. Ett plan gjorde go around på grund av att man inte fick kontakt på ILS-minima, efterföljande plan var inte sena på att begära CAT II-inflygning och det gällde även oss. Vid CAT II-inflygningar är det radiohöjdmätaren som gäller som primär höjdmätning och den sattes på 100 fots beslutshöjd vilket bara är omkring 33 m! Översta delen av tornet stack upp ur dimman men annars kunde man inte skymta något av som fanns under. Styrman sköter inflygningen enligt proceduren och kapten tar över vid eventuell bankontakt och utför sättningen. Har beskrivit detta innan så ber om ursäkt om det blir tjatigt för vissa läsare. Kontakt med inflygningsljusen fick vi ungefär på ILS-minimat och kapten tog kort efter över kontrollerna. Detta var faktiskt min allra första skarpa CAT II-inflygning!

Efter intaxningen i dimman vilket inte är det lättaste även om man vet var man ska så var det dags att bege sig till kontoret för tentamen. Det var fler i klassen som flugit in med morgonkärrorna från diverse orter, ingen dålig skolskjuts direkt om man kan säga så. Tentan tog dryga tre timmar och nu är den förhoppningsvis avklarad, det kändes bra i alla fall! Trodde inte jag skulle hinna med lunchavgången vid 12.25 till Visby igen men det gjorde jag och nu ska jag springa en sväng längs med stranden, har blivit mycket stillasittande även idag!

Underbar morgon i Visby med en klarblå himmel hela vägen till Stockholm, på marken var det dock inte lika klart. Nu när hösten närmar sig kyls ofta luftlagren närmast marken ner under nätterna vilket resulterar i dimma på låg höjd. Väldig tunna sådana också för den delen som idag vilket gör att banan helt göms i dimman. Ser nästan ut som ett jättelikt spindelnät som ligger över marken, riktigt häftigt! Inte läge för bilder idag på sådana låga höjder som ni förstår men får hoppas mina ord kan beskriva synen någorlunda. Ofta sjunker man ner i dimman precis på den höjden som man egentligen ska besluta sig för att gå runt eller inte, det gäller alltså att man ser landningsljusen genom dimman. Vi hade ett par plan framför oss idag och när dessa sjönk igenom dimman blir det som en tunnel och man kan då skymta banan och ljusen under en kort stund. Ser väldigt häftigt ut det också!

Vind och ökande temperatur hjälper till att lösa upp dimman men idag var det temperaturen som fick stå för hjälpen då det var nästintill vindstilla på Arlanda. Vindstilla var det däremot inte nere i Kristianstad, där stod vindstruten rakt från sidan med en styrka uppemot 22 knop. Det var bra att man fick öva en sidvindslandning igen, den första på ett bra tag tycker jag men det fungerade riktigt fint och sättningen blev till och med mjuk. Fokkern är väldigt känslig för sidvind och relativt svårmanövrerad, anledning är det stora seglet den har där bak i form av en gigantisk stjärtfena. På vägen upp till Arlanda igen hade temperaturen stigit och på så vis lyft dimman till små moln istället, fanns rätt många snygga skapelser som jag har dokumenterat. Enjoy!

Charter till Kristianstad idag av alla ställen men å andra sidan har man inte varit där på ett tag nu. Allt som allt var det tre stycken Skyways Fokkrar som var chartrade för att flyga in cancersjuka barn med familjer till Kristianstad. Flygningarna gick från Stockholm vilken då jag var med och flög men även Gdansk, Polen och Vilnius, Lituaen. Det var riktigt fullt på plattan med andra ord med tre Fokkrar och senare två ATR:er från Danish Air Transport, detta händer inte varje dag direkt. Barnen skulle till ett evenemang med tillhörande festligheter som anordnades på en närliggande gård, totalt var det 900 personer! Vi i besättningen vilade upp oss på ett dagrum på hotellet i Kristianstad innan det var dags att flyga hem alla barn igen.

Idag har det varit Murmansk för tredje och antagligen sista gången i alla fall för mig. Den sista för säsongen går nästa vecka för att hämta hem de sista storfiskarna som flög upp dit idag. Det slog inte direkt fel idag heller, vädret var lika molnigt som det har varit tidigare gånger. Hösten hade kopplat greppet rejält däruppe med en iskall nordanvind och redan gula färger på de träd som man trots allt såg när man kom ur molnen. Jargongen var sig lik annars, mängder med papper för kapten att skriva på, konstant bevakade av flertalet vakter på plattan, försening på grund av en sent inkommen helikopter osv. 

Vädret längs med den svenska norrlandskusten var inte att klaga på dock, här var det helt klart med riktigt bra sikt. Alla städer längs kusten som ligger som ett pärlband kunde man utan problem se samt tillhörande flygplatser. Vinden var rätt rejäl och nordlig som sagt så flygningen upp till Murmansk tog så mycket som 3,3 h medan hem bara 2,7 h. Imorgon är det söderut och Kristianstad som gäller vilket var ett bra tag sedan i och för sig. Det är tydligen en charter av något slag vilket innebär att det kommer blir dagstopp med många timmar att spendera på flygplatsen. Kanske kan bli läge att ta sig över till Ljungbyhed för att se flyguppvisningen...det hade inte varit helt fel!

Hösten närmar sig med stormsteg känns det som och det märks inte minst på morgonar/kvällar som är betydligt mörkare än bara för några veckor sedan. Det positiva med det stundande mörkret dock är att när väl solen är framme blir ljuset så betydligt mycket bättre än vad det är under sommaren. Ljuset är varmare och färggladare vilket beror på att solen står lägre på himlen jämfört med under högsommaren. Ur fotograferingssynpunkt är detta perfekt, bilderna blir så mycket bättre helt enkelt!

Tredagars vistelsen i Växjö är nu över och man sitter återigen hemma i Helsingborg och filar på de sista detaljer vad gäller examensarbetet. Ett par riktigt fina flygdagar har det varit med bra väder och nästintill vindstilla förhållanden både i Stockholm och Växjö. Det är inte alltför ofta man har möjlighet att se andra flygplan uppifrån luften speciellt inte vi som flyger i ett relativt lugnt flygområde och inte särskilt högt. I dagarna jagade vi dock en Saab 340 som var på väg till Bromma samtidigt som vi var på väg till Arlanda. Saaben flög 2000 fot under oss som ni kan se på TCAS:en på bilden nedan men så långt avstånd framför var det inte. Rätt kul att sitta och titta på även om det är svårt att upptäcka planet till en början mot den färgrika marken. Man får använda TCAS:en till en början för att veta i vilken riktning man ska börja söka med blicken. Även om Saaben var på marschhöjd så såg det ut som den verkligen hade lågflygning över trädtopparna, perspektiven och avståndsbedömningen uppe i luften skiljer sig rejält i jämförelse mot när man är nere marken. Igår hade vi även en korsande ATR 72 under oss på väg till Kalmar, bilden gör sig inte direkt rättvisa med det lilla objektiv som användes men i realiteten känns det verkligen nära.

En del händelser på dagens flygningar att rapportera om faktiskt, först och främst var det linecheck under de två första sträckorna idag. Linechecken var på kapten i och för sig men det känns som man är rätt iaktaggen själv också för den delen. Jag började flyga i alla fall och det drjöjde inte länge förrän det plingade till och en knapp i taket började lysa. Kapten tog upp QRH (Quick Reference Handbook) som den heter, en handbok för att snabbt identifiera fel och eventuell åtgärd. Knappen i taket sa "Automatic Flight Idle Stop Fault" men åtgärden man skulle utföra hjälpte inte, felet kvarstod. "Automatic Flight Idle Stop" är som namnet antyder ett automatiskt stopp för att förhindra att man hamnar i "Ground Idle", för att förklara det enkelt är "Ground Idle" ett läge på propellrarna som man inte ska ha annat än på marken.

För att hamna i detta läge lyfter man upp ytterligare en säkerhetsanordning på gasreglaget samtidigt som man för dessa neråt efter sättning för att bromsa med just propellrarna vilket man givetvis vill att de ska göra när man är på marken. I luften vill man dock inte att detta ska hända och det är därför detta automatiska stopp finns, annars finns det risk för att propellrarna bromsar så mycket att man har svårt att hålla sig flygande. Detta har förorsakat olyckor tidigare med Fokkern. Följderna för felet idag var dock att det skulle vara risk för att man inte skulle komma ner i "Ground Idle" efter sättning och därför har svårighet att få stopp på planet. Banan på Arlanda är lång så det skulle inte bli något problem i vilket fall och det blev det inte heller för när jag landade på bana 26 var det inga problem alls att komma ner i "Ground Idle". Det blev dock ett flygplansbyte för man får inte lyfta om problemet redan finns på marken.

Efter detta blev det två sträckor för kapten och sedan så avslutade jag med sista sträckan till Växjö igen. En underbar solnedgång under start från Arlanda och en väldigt lugn visuell inflygning i mörkret till Växjö, otroligt vackert!

Inte varje dag man får en slot-tid när man flyger i Skyways ruttnät men idag fick jag faktiskt vara med om det, vilket för övrigt bara var andra gången. Vet inte vad anledningen var till detta men åskmolnen kring Arlanda kan ha varit en bidragande orsak. Slot-tid eller CTOT (Calculated Take Off Time) som det även kallas är alltså en framräknad tid då starten ska äga rum för att på så vis underlätta trafikflödet in till Arlanda i detta fall. Tiden som starten ska äga rum är -5 till +10 minuter från den angivna CTOT:en, vi fick idag en CTOT på 1845 inför den andra turen till Arlanda istället för den normala avångstiden vid 18.30.

Idag var vi helt klara en bra stund tidigare än den aktuella CTOT:en vi fått och frågade därför om tornet kunde skicka ett så kallat "ready message" för att se om man kan få en förbättring. Det fick vi inte och det var bara snällt vänta tills det var dags. En väldigt långsam uttaxning blev det också för det känns ju alltid bättre för passagerarna att vara på väg än att stå helt stilla på banan...mycket psykologi i det hela! Skulle man inte bli startklar tills dess att CTOT:en gått ut får man begära en ny helt enkelt!