Tänkte hålla mig kort ikväll för att få ett par extra timmar sömn till skillnad från föregående dagar där sömnen har varit allt för kort. Plugget inför det tekniska provet på Fokkern tar på krafterna och man har nu suttit rätt många dagar med det här...så även idag då vi har haft självstudier hemma i villan. Några snabba bilder har det dock blivit i det vackra men kalla höstvädret. Istället för att bli långrandig får ni istället njuta av bilden här nedan, imorgon är det dags STC (Skyways Training Center) igen!

Heldag på Skyways Training Center idag med genomgång av de oklarheter vi har stött på än så länge under självstudieperioden. Lite extra vikt blev det på några av Fokkerns olika system; varnings, el, bränsle med fler. Dessutom blev det fortsättning på papperstigern där vi fortsatte att gå igenom vad varje moment på checklistan egentligen innebär i praktiken. Vissa punkter på listan innehåller betydligt fler moment man ska utföra än vad som uttryckligen står, det gäller med andra ord att plugga in denna väl. Det håller ju inte riktigt att man tar en timme eller två för att gå igenom checklistan innan motorstart när man har en turnaround tid på 20-30 minuter, eller hur!? Otroligt att man ska kunna kapa ner dessa 1-2 h till bara några fåtal minuter när man är varm i kläderna. Det känns inte omöjligt i alla fall, allt blir ju så mycket enklare när man vet var knapparna sitter!

Dagen avslutades med några fina höstbilder på en lång rad Fokker 50 som vi tydligen lyckades pricka in, som ni ser verkar inte ommålningen av flottan vara helt klart för av de sex som hamnade på bild var det bara två som hade likadan målning! Ser ni skillnaderna, vissa är mer självklara än andra men alla är olika om ni tittar noga!?

Måndagen börjar lida mot sitt slut, i alla fall vad gäller dagsljuset. Plugg har det varit hela dagen för min del i form av självstudier här i villan i Upplands Väsby. Imorgon är det dock dags igen för att bege sig till Arlanda och Skyways Training Center. Där ska vi få fortsatt genomgång på Fokker 50 papperstigern samtidigt som vi har tid till att ställa frågor på oklarheter från Fokker 50 CBT:n. Det är väldigt härligt att vara i flygplatsmiljön på Arlanda och plugga på Skyways Training Center även om vi till stor del sitter själv och klickar på datorn. Utsikten från Skyways kontor är över en av startbanorna, kan det bli mycket bättre utsikt...tror inte det? Såhär såg det ut i klassrummet förra veckan när vi var där.

Huset i Upplands Väsby verkar kunna erbjuda det mesta, nu har vi även fått ett litet husdjur i form av ett rådjur. Robert verkar den ha blivit döpt till och varit en frekvent besökare i trädgården tidigare i veckan när jag ännu inte hunnit upp hit till Upplands Väsby. Men idag när persiennen drogs upp låg Robert där i trädgården och sov, såg rikitgt sött ut! Inte konstigt att han gillar just vår trädgård...päron och plommon i överflöd på marken! Han verkar inte vara det minsta skygg heller för den delen, fotografera var inget problem som ni ser!

Dagarna har gått fort den senaste veckan och jag har knappt hunnit sitta vid en dator bortsett från den dator man gör Computer Based Training på för Fokker 50. Sitter just nu i Stockholm och har egenstudier, igår var det min första dag på Skyways Training Center där det var genomgång av Fokker 50 papperstigern som jag i och för sig redan smygsuttit några gånger vid nere i Ljungbyhed. Mer om detta får komma senare men innan jag gör det får jag nog skriva lite om Sony Twilight eventet som jag och min flickvän varit iväg på.

Dagen efter utflykten till Padstow, var det dags för resans höjdpunkt det vill säga fotbollsmatchen som skulle spelas i solnedgången uppe i ruinerna av King Arthur's fästningar i Tintagel. Dagen började med genomgång av den kamera som jag fick använda under vistelsen, en Sony Alpha 550. Vi fotografer fick även möjlighet att testa Sony's andra objektiv under matchen och jag var inte sen på att låna ett 70-200 mm objektiv. Redan under tidig eftermiddag blev vädret allt sämre dock och det blev inte bättre under bussturen till Tintagel heller för den delen. Det hela slutade med som sig bör i England med dimma och lätt duggregn, synd att vädret påverkar så mycket som det gör och verkligen synd för Sony som arrangör när vädrets makter vill annat än det planerade. Det blev med andra ord ingen solnedgång och inget twilight över huvudtaget. Skådeplatsen för matchen var dock väldigt mäktig måste jag säga och bilderna uppe ifrån de ruiner där matchen spelades hade gjort en väldig vacker bakgrund i gul/rött solljus och med ett piskande kallt Atlanten mot bergsklipporna!

Dagen efter var det dags för hemfärd redan klockan 5.00 på morgonen med samma bolag som på vägen dit. Dimman låg fortfarande tät och jag kände en viss oro redan innan start från Plymouth att det skulle bli tight vid bytet på London Gatwick. Dessutom ingick det en mellanlandning till min stora förvåning för att hämta upp fler passagerare i en stad som heter Newquay, ännu längre västerut och längre bort från London! När vi väl tog av från Plymouth en 15 min sent var det fortfarande dimma och den lättade inte heller under flygningen till Newquay. Inte oväntat resulterade detta i en go around och ett nytt landningsförsök, andra gången lyckades det men nu var tidschemat ännu tightare så att säga! En kvart på marken sen var vi äntligen på väg till London igen och landade där bara 55 min innan vår nästa flygning till Köpenhamn skulle lyfta, kan tillägga att vi då inte var incheckade till denna vilket inte gick av någon anledning och dessutom hade incheckat bagage som vi var tvungna att vänta på. Efter 10 min kom bagaget och vi fick stressa vidare mot en buss som skulle tas oss till den andra terminalen. Klockan 9.05 kom vi äntligen fram till Cimber Sterling's check in disk men fick reda på att incheckningen stängde klockan 9.00! Jag kände det på mig redan innan start från Plymouth att det skulle bli tight och det var tydligen för tight!

Men som tur var ringde incheckningspersonalen till gaten och i och med att vi inte behövde checka in bagaget på detta plan blev vi incheckade med följande kommentar "You're extremely lucky"! Trots detta var det nöd och näppe som vi hann igenom securityn och den långa rushen till gaten. Men vi hann som tur var! Slutet gott allting gott med andra ord!

Efter hemkomst blev det bara att packa väskorna och köra de 5-6 timmarna upp till Stockholm för att hinna i tid till gårdagens genomgångar. Utan att överdriva en fullspäckad dag som gick i rasande tempo! Här kommer lite flygbilder från resan i alla fall, får se om jag får möjlighet att lägga upp några från den Sony kameran jag lånade också framöver.

Nu äntligen har jag en liten möjlighet att göra en update på bloggen, sitter just i detta nu på golfresortet St Melion utanför Plymouth. Det är ett helt nyöppnat komplex med en väldigt fin golfbana runt knuten, man blir verkligen sugen på att gå en runda. Schemat här är dock rätt tight och någon semester är det inte direkt, igår var vi på en tur till en en fin liten kuststad som heter Padstow. Där åkte vi speedboat en bit ut i Atlanten i en väldans fart och därefter blev det fish and chips, en aning för mycket frityrsmet för min del! Därefter blev det stadsvandring med afternoon tea uppe i ett slott/borg eller vad man ska kalla det. Miljön här i sydvästra England eller Cornwall som det egentligen heter är verkligen så som man föreställt sig med små pittoreska hus och mängder med ruiner.

Hela dagen har jag gått runt och provat Sony's nya digitala systemkamera och den fungerar väldigt bra måste jag se, trots att man är en trogen Canon användare. Senare idag är det dags för det stora eventet med Twilight fotbollen som kommer utspela sig i en slottsruin vid Tintagel, även det ute vid kusten. Då ska kameran få visa vad den går för helt enkelt! (Bilder kommer så småningom får jag hoppas)

Imorgon förmiddag bär det iväg till Tintagel, England, första pris i fototävlingen som jag vann för ett tag sedan. Anledningen till resan är att Sony ska lansera nya digitala systemkameror som ska vara speciellt lämpade att fotografera med i svåra ljusförhållanden såsom gryning/skymning. Därför anordnar Sony några speciella fotbollsmatcher runt om i världen på tisdag det vill säga då det är höstdagjämning. Sony kallar denna event Twilight Football och ni kan läsa mer om det hela på följande länk:

http://www.sony.co.uk/hub/twilight-football

Tintagel är som sagt orten där matchen kommer att spelas men orten där alla gäster ska bo är strax utanför Plymouth. Vi (jag och Sara) har därför blivit bokade med flyg till Plymouth via London och kommer bland annat flyga Cimber Sterling. Utöver matchen kommer Sony ordna olika aktiviteter och utflykter i området, samtidigt ska jag provköra deras nya kameror...vilket ska bli väldigt kul och lärorikt även om jag föredragit en Canon ;)

Just nu håller jag på att packa väskan till England men även den stora resväskan innehållande kläder för vistelsen i Stockholm. När jag åter landar på onsdag blir det raka vägen upp till Upplands Väsby för att ansluta till övriga klassen och genomgång av Fokker 50 på Skyways Training Center på torsdag. Jag fick ju som sagt tidigare lite dispens de första dagarna för att kunna åka på den här resan, tur var väl det för det hade känts tråkigt om man inte kunnat utnyttja sitt första pris när man nu väl vunnit något! Ska försöka göra någon liten update på bloggen under resan om man får tillgång till internet annars får ni hålla er till tåls tills nästa vecka! 

Hoppas det blir den här retromålade Cimbern imorgon!

Det var inte länge man kunde hålla sig borta från Ljungbyhed, redan idag var man tillbaka och gästspelade några timmar. Huvudsyftet var att få en genomgång av papperstigern för det kommande kontoret, Fokker 50! Papperstigern kommer man spendera många timmar framför för att få in det rätta arbetsflödet och kommer vara en stor hjälp för oss gröngölingar. Tanken är att vi ska ha denna i huset i Upplands Väsby för att ständigt ha möjlighet att sitta och öva inför simulatorpassen oavsett vem man ska flyga med. Idag däremot hade vi specialundervisning av inte mindre än vår rektor som själv flyger på Skyways när tid finns över från sysslorna på skolan. För egen del kändes detta ganska viktigt att i alla fall få en genomgång av checklistan åtminstone en gång i och med jag missar allra första dagen uppe på Skyways Training Centre på grund av min fotoresa till England. De första dagarna utöver introduktionen är dock självstudier så det är ju bara för mig att plugga extra hårt denna vecka så jag är i fas med de andra. Men det ska nog gå vägen!

Igår blev det en lång dag som startade redan vid tidig morgontimma då flyttlasset började rulla norrut mot Stockholm. Jag och Johannes delade inte oväntat en fullproppad flyttbil och vi hade vår vana trogen laddat en kaffetermos som kunde avnjutas även i denna "cockpit". Det är cirka 60 mil Helsingborg-Stockholm eller rättare sagt Upplands Väsby där vi i Skyways-delen ska bo, alla förutom Josef som valt att bo med barn och sambo i sin gamla hemstad Uppsala.  

I Upplands Väsby har vi hyrt ett rätt så stort hus med diverse faciliteter, tyvärr finns där bara fem separata rum så jag och Johannes är tvungna att dela. I övrigt ser huset riktigt bra ut för det ändamål vi behöver det till och befinner sig bara 10-15 min från Arlanda. När inpackningen var klar åkte vi vidare mot Arlanda och Skyways kontor för att hämta var sin bärbar dator vilka innehåller utbildningen på Fokkern. Det är nästa måndag som utbildningen på Skyways börjar annars men jag har fått dispens de första dagarna så att jag kan åka på min resa till England som jag vann för ett tag sedan.

Efter Arlanda-besöket blev det sen kurs söderut igen med bilkö igenom hela Stockholm, tur man slipper detta sen i alla fall! Vid midnatt var vi åter hemma efter många timmar i bilen och nu gäller det i alla fall för mig att få lite gjort vad gäller plugget den här veckan så att jag med gott samvete kan åka till England på söndag.

Morgonstund har guld i mun...



...morgonen kunde inte starta bättre än en sådan fin soluppgång!



Finns inte så mycket att välja på i matväg längs med vägarna, på McDonald's vet man vad man får. Günther myser med Ronald!

 

Daniel har flyttat in permanent i Upplands Väsby, sjysst kök!



Johannes del i källaren.....



....och min, kommer nog bli en aning trevligare framöver får vi hoppas.



Den här jaccuzzin verkar väldigt trevlig dock! : )



Givetvis blev det en och annan bild när vi ändå var på Arlanda!



Molnen kan se riktigt maffiga ut speciellt i jämförelse med den lilla Fokker 50:n!



Ett litet stopp på vägen hem på Skavsta också, Ryanair paradise med andra ord!



Får avsluta inlägget i samma stil som det började!

...eller rättare sagt med halva gänget. Nu splittras nämligen City Airline och Skyways klasserna i alla fall i ett halvår eller liknande. Nu väntar ett stort äventyr för oss alla på respektive bolag i Stockholm och Zurich. Men för att återgå till sista dagen på skolan så bestod den av ett simulatorpass i form av en rutt-flygning mellan Köpenhamn och Zurich. Man hade helt klart räknat med ett av de tuffare passen vad gäller motorbortfall och tryckfall i kabin med mera, men flygningen flöt på ganska lugnt om man bortser från några småfel som man behövde åtgärda. Snacket på radion var dock väldigt intensivt och vi (jag och Lars) fick nya klareringar om kurser och höjder hela tiden. Luftrummet i Europa är väldigt tight så det är bara vänja sig att det händer mycket just med trafikledningen. När vi närmade oss Zurich blev vädret sämre och siktvärdena var helt enkelt för dåliga för att landa och vi fick då fortsätta till vår alternativflygplats för dagen Frankfurt. Efter en rätt så lång intaxning till gate i Frankfurt satte man parkingeringsbromsen som fick symbolisera slutet på den intensiva och väldigt lärorika flygutbildningen man varit med om i Ljungbyhed under 1,5 års tid nu.

På kvällen blev det storgrillning med alla kvarvarande på Ljunghusen, 08:or, 09:or och en massa norrmän! En stor fin grillad köttbit stod på menyn och till efterrätt hade Johanna i 09 bakat en mycket god kladdkaka till oss i 08! Avslutningen kunde inte bli mycket bättre med andra ord!

Lördagen ägnades sedan till att städa till det lilla korridorrummet man nu haft som hem under veckorna, det är märkligt att det kan bli så mycket saker som man behöver packa ner från ett sådant litet rum. Nu är det i alla fall gjort och bilen som ska gå till Stockholm med flyttlasset på måndag står färdigpackad.

Dagens simpass innehöll liksom gårdagen också syrgasmask-påtagning, idag dock som första åtgärd vid tryckfall i kabinen. Efter det att man får ett tryckfall i kabinen gäller det att så snabbt som möjligt komma ner på en höjd där man kan andas normalt utan svårigheter, denna höjd är 10.000 fot. Över denna höjd är trycket för lågt för att lungorna ska kunna ta upp det syre som finns i atmosfären och därför gäller det att komma ner så snabbt som möjligt. I detta läge ska maskerna till passagerarna även komma ner från taket men denna syrgas räcker inte någon längre tidsperiod utan det gäller som sagt att komma ner på en säker höjd så snabbt som möjligt. Detta görs genom att svänga 30 grader ifrån den kurs man tidigare höll samt dra av gasen på tomgång och därefter sjunka så snabbt som konstruktionen tillåter. Man svänger av sin kurs för att minimera riskerna att kollidera med något annat flygplan som i regel flyger i samma luftled. Det gäller även att kontakta trafikledningen och förklara vad som händer. Besättningsmedlemmarna får sedan ta beslut om man ska fortsätta mot destinationen eller välja att landa på ett mer närliggande flygfält för att få eventuell hjälp med skadade passagerare alternativt se över flygplanets skador. En mycket rolig och lärorik övning i simulatorn måste jag säga.

Imorgon är det dock dags för sista passet i MCC-kursen, tre veckor passerar fort och det har det verkligen gjort även denna gång. Mandomsprovet imorgon blir att taxa på Frankfurt Am Main men innan man är där så är det start från Kastrup och en flygning ner till Zurich. Här är dock vädret för dåligt och vi måste flyga till ett alternativ, Frankfurt som sagt. Mer om detta imorgon eller på lördag...

Idag var det nödprocedurer på schemat, bland annat fick jag och Lars öva på hur det är att flyga och kommunicera med syrgasmaskerna på efter det att vi fått en brand ombord. Men som sagt det var bara en simulering utan både eld och rök men uppe i Stockholm kommer det i alla fall vara rök i full motion simulatorerna. Men man har i alla fall nu provat på hur man ska agera vid en eventuell brand ombord.

Detta scenario hände ett tag efter att vi startat från Kastrup och ledde givetvis till att vi fick gå tillbaka för en nödlandning. Extra krydda på moset blev det när PF (Pilot Flying) tuppade av efter go around på minimumhöjden när vi skulle utföra nödlandningen. Då var det bara för en annan som PNF (Pilot Not Flying) att agera och själv utföra alla de moment som behöver göras vid go around samt det nya landningsförsöket. Allt gick bra trots att man var själv och bara hade autopiloten till sin hjälp. Incapacitation är med andra ord när man som besättningsmedlem ej kan utföra sina uppgifter på ett tillfredställande sätt och orsakerna kan vara många. Det gäller med andra alltid vara beredd att gripa in i fall den andra i cockpit inte är förmögen att flyga flygplanet.


Har även passat på att besöka det välkända Kalle på Spången idag för att äta en dagens. Det hade ju bara varit för dåligt om man inte ens hade ätit på detta välkända gästgiveri en enda gång under sina 1,5 år i Ljungbyhed. Maten bestod av en köttgryta med potatis samt kaffe på maten givetvis!

Ledig idag som sagt och utöver lite läsande i Skyways Operations Manual har jag även passat på fotografera. Det blev bland annat en tur till Kristianstad för att äntligen få Skyways nya design på bild. På hemvägen blev det även ett stopp i Skäralid precis utanför Ljungbyhed där det blev ett och annat foto på de hungriga änderna och gässen i dammen. Men åter till Skyways nya design, vad tycker ni om den? Är den snyggare än den gamla eller?

Fullspäckad dag idag med tidig incheckning till simulatorn vid 07.00 och efter det har det bara rullat på med föreläsningar, simulatorgenomgångar samt kursutvärderingar. Simulatorpasset flögs runt runt på Malmö Sturup för att öva på att flyga i wind shear förhållanden. Wind shear är en skillnad i riktning och hastighet på ett kort avstånd av luftmassan som flygplanet passerar igenom. Det blir speciellt farligt då flygplanet håller låg hastighet exempelvis vid start och landning då vingens lyftkraft hastigt förändras på grund av med/motvinden som windshear ger upphov till. För att inte drabbas av för låg hastighet så att man inte längre kan hålla sig flygande måste man därför ge full power samtidigt som man kontrollerar att landningsställ är infällt för att minimera motståndet. Därefter gäller det att inte hamna under den lägsta fart som flygplanet kan bibehålla höjden framtill dess att man är ute ur wind shear:en. Detta moment övades ett flertal gånger under både start och landning, om det uppstår vid landning finns det bara ett alternativ - Go around!

Imorgon blir det en dag ledigt som jag kommer spendera med att läsa på inför kommande simulatorpass som kommer innehålla flygning i vinterförhållanden med de-icing/anti-icing, hal landningsbana, rök i kabin med mera. Hela MCC-veckan avslutas på fredag med en flygning från Köpenhamn till Zurich med diversion till Frankfurt där det även ska taxas på det enorma taxibanesystemet, får se om man kommer till rätt gate!?

Ikväll åker man till Ljungbyhed för att spenderas sista veckan i Ljunghusen innan det är dags att förflytta sig norrut för nästa skede i utbildningen. I veckan som kommer är det de fyra sista simulatorpassen i MCC som gäller samt en eftermiddag i Threat and Error Management. Dessutom kommer nog även Skyways på besök för att förmedla hur upplägget på den fortsatta utbildningen kommer se ut. För tillfället vet jag inte mycket mer än att simulatorpassen på Arlanda börjar för min del den 20:e oktober. Antar att det blir klarhet i vad som händer framtill dess nu i veckan men det lär säkerligen bli att studera Fokker 50 CBT:n samt Skyways Operations Manual. Mer om detta får komma i veckan... 

Fredag idag och jag har faktiskt en dag ledigt från simulatorn, känns skönt med lite andrum så att man kan smälta allt man varit med om de två första MCC-veckorna innan det är dags för den sista. Nästa vecka blir det fullspäckat med de fyra återstående passen. Jag och Josef var i Norge igår och flög var sin sträcka mellan Oslo och Trondheim. Det flöt på riktigt bra både vad gäller flygningen och samarbetet, man känner sig även betydligt säkrare på vad man ska göra när motorbränder och motorbortfall uppstår.

Vad gäller motorbortfall så kan ju detta ske närsomhelst i flygningen, extra kritiskt blir det om den sker under start på rullbanan. Beroende på vilken hastighet man har hunnit accelerat upp i under start bestämmer om man ska stanna på banan igen eller bli tvungen att fortsätta upp i luften om ett motorbortfall skulle uppstå. Denna hastighet benämns V1, sker motorbortfallet innan V1 bromsar man häftigt på banan för att hinna stanna innnan banslut men sker motorbortfallet efter hastigheten V1 måste man lyfta trots det att man fått ett motorbortfall. Om man inte gör detta finns det inte tillräckligt kvar av rullbanan för att få stopp på planet. Många faktorer påverkar när man beräknar denna hastighet och detta görs inför varje start. Både jag och Josef fick prova på detta igår i simulatorn och det gick bra även det, det krävs inte alltid just ett motorbortfall för att man ska avbryta starten utan det kan även vara ett missvisande instrument eller liknande och inte alltid så lätt att upptäcka bland alla visare i cockpit. Men vi upptäckte de fel som instruktören gav oss även om han försökte göra det en aning maskerat, så det kändes riktigt bra att vi trots det observerade felen.

Tyvärr blir det inte så mycket bilder tagit från simulatorn, hade inte blivit så stor variation på dem heller för den delen. Därför tänkte jag det kunde vara passande när vi nu ändå var i Norge och simulerade att visa upp två av Norges större flygbolag, Wideroe och Norwegian.

Norwegian med en ny Boeing 737-800 med winglets, Norwegian har betydelsefulla norska personer målade på fenan som gör dem extra intressanta att fotografera.....i detta fall Edvard Grieg.



Wideroe är en stor operatör av Dash 8 med flera olika versioner, här är en Dash 8-400.

I simulatorns värld kan man göra det mesta som sagt, igår var det jag och Josef som ackompanjerade ihop i cockpit under två flygningar, Göteborg Landvetter - Gävle och Gävle - Göteborg Landvetter. Utöver nödsituationer är det även viktigt att öva på hur en hel flygning går till, det vill säga även flyga uppe på höjd ett tag och därefter planera när det dags att sjunka ner för landning etc.

Gävle flygplats är lite speciell, det är nämligen en AFIS flygplats vilket betyder att den personen som sitter i tornet på flygplatsen inte har befogenhet att ge oss i flygplanen klareringar såsom att det är klart att landa. Personen får bara ge oss information och förslag, istället för klart landa får man banan fri. Från den informationen är det sedan upp till oss om vi vill landa eller inte. Det gjorde vi och efter det blev det byte av positioner så att vi fick både flyga och assistera.

Imorgon är det dags för ett liknande pass, även det med Josef, men denna gång blir det i höglänt terräng i Norge...det gäller med andra ord att hålla koll på navigationen och vilken höjd man ska hålla för att ha hinderfrihet.

Det går som sagt snabbt framåt i simulatorn, redan på det tredje passet fick vi börja öva hur det är att bli av med en motor under flygning. Antingen får man ett totalt motorhaveri eller det lite mildare, en motorbrand. Vid motorbrand har man ofta kvar en del eller merparten av motorns kapacitet vilket gör att det fortfarande är relativt enkelt att manövrera flygplanet. Men man måste ju släcka branden också och när man väl gör det blir det betydligt svårare att manövrera, det som händer är att man stänger ner motorn helt enkelt och planet fungerar då på samma sätt som om man skulle haft ett totalt motorhaveri redan från början. Här gäller det att vara med och trampa på pedalerna så att planet håller sig "wings level" som det heter. Det krävs stora och uthålliga benmuskler för detta, speciellt om man inte trimmar flygplanet så krafterna i pedaler och ratt försvinner. Det är väldigt stressande när ett motorfel uppstår och det gäller att göra rätt åtgärder snabbt för att inte hamna i ännu svårare situationer än man för tillfället är i. Till en början var detta verkligen svårt men sedan första motorbortfallspasset har man nu gjort ytterligare två simpass och man liksom blir mer van vid situationen och kan arbeta på ett mer avslappnat och metodiskt sätt. Erfarenheten är viktig i flygning med andra ord!

Till varje simpass än så länge så har besättningen varierat så att man får flyga med så många som möjligt och dels få erfarenhet av hur det är att flyga med olika personer i cockpit. Alla är olika så är det bara och det gäller att anpassa sig till situationen.