Måndag igen och första hela veckan på mitt sommarlov, trots det kommer jag smygstarta med att plugga till proven som nu bara är ungefär tre veckor bort. Det känns som dessa tre veckor bara kommer rusa iväg och därför är det än viktigare att styra upp planeringen redan nu. Mina planer är att gå upp relativt tidigt om morgonarna och plugga ett par timmar, lagom till sen förmiddag får man då anses som färdig och unna sig resten av dagen ledigt. Känns som ett ganska bra upplägg då man även kan njuta lite av den strålande solen som verkar ha parkerat över Helsingborg nu i veckan. Utöver detta ska jag även försöka hinna med att flyga in mig på klubben så man kan sticka iväg och flyga en sväng när man känner för det. Det får vara allt för idag, imorgon blir det nog ett charterbolag igen! 

Nu när jag har gått igenom dag för dag vad som hände på Norrlandsresan är det nu dags för att gå tillbaka till vanligheterna. I och för sig var det kanske inte ett helt vanligt flygpass man hade inplanerat i fredags utan det var faktiskt ett flygpass med skolans gamla skolningsplan, Bulldog!

Cirrusen är inte certifierad för akrobatiska manövrar så för att vi ska få öva på detta har skolan fått hyra in en gammal Bulldog. Upset training kallas flygpasset och går ut på att man ska ta sig ur onormala flyglägen med minimal belastning på flygmaskinen och då med så få g-krafter som möjligt. Gör man detta på rätt sätt så ska man kunna undvika att sätta flygvärdinnorna, serveringsvagnarna eller passagarerna i taket vid en sådan urgång. Onormala lägen kan vara att man har ett för lågt eller högt nosläge alternativt för stor bankningsvinkel...det gäller då att kunna ta sig ur detta läge och hamna rätt på vingarna igen. Upset training är med andra ord inte detsamma som avancerad flygning vilket manövrar som loop, roll med mera tillhör.

Efter att man var klar med dagens övningar fanns en del tid kvar och flyginstruktören var inte sen att fråga om man var sugen på lite mer akrobatiska övningar. Läget var så pass bra att man inte skulle spy i alla fall så det var bara att köra tyckte jag...några sekunder senare hade man varit med om sin första loop. Efter det blev det lite annat smått och gott liknande det som ni kan se på bilderna nedan. Flyginstruktören såg ut som ett barn på julafton...hehe!

Idag blir det sista Norrlandsinlägget för den här gången.....och det blir inte oväntat en bildkavalkad från nattflygningen i midnattssolen! Se och njut!

PFD - Primary Flight Display:en snyggt upplyst i midnattssolen: Indicated Air Speed på 128 knop och en höjd på 5000 fot över det norrländska landskapet.



Spegelblankt!



Skog, skog och åter skog tillsammans med ett och annat vattenhål.



Svårt att flyga vilse när man har hjälp med den stora GPS:en till höger på Multi Funtion Display:en.



Inte många störningar i luften......hands off men ändå höll planet höjden och kursen helt perfekt!



Vi fick göra en avbruten start på Pajala pga att den dörren öppnade sig under start, men här är vi alla fall på väg uppåt med Janne väntades på holdingpointen med sin Pa 31.



Lite fler bilder på bergskedjan......Kebnekaise lurar där inne bland molnen.



Läskigt nära en bergssida här, man var inte alltför kaxig.....turbulent var det också.



Verkligen speciellt landskap, vattendrag och berg om vartannat.



Svårt att visa på bilderna hur mäktigt det egentligen var men här är ett försök iaf.



SE-LUC i perfekt morgonljus på väg hem mot Vilhelmina igen.



Otroligt häftigt att sitta och titta på sina polare i Cirrusen bredvid/nedanför.....såg helt overkligt ut!



Denna bilden får markera avslutningen på en helt underbar Norrlandsresa, speciella ljusförhållanden fanns det gott om på flygningarna som ni ser.

Hemfärd från Vilhelmina var enligt tidtabell tänkt att bli på torsdag morgon med ankomst Ljungbyhed på eftermiddagen. Torsdagsvädret ville dock annat och vi tog beslutet att bege oss söderut redan under onsdagen, de största frågetecknen var nu vem som skulle flyga med vem så att fördelningen av flygtid blev så jämn som möjligt.

Det slutade i alla fall med att det blev Daniel och Mattias i SE-LUD. Veronica, Lars och Josef i SE-LUC och sist men inte minst Johannes, Johan och jag i SE-LUF. Vår rutt blev följande.....Johannes började från Vilhelmina ut mot kusten över Höga kustenbron och därefter studs på Sundsvall. Flygningen gick sen vidare mot Mora där Johan tog över, även han med ett antal studsar på vägen ner till Jönköping. För mig blev det bara en kort flygning från Jönköping direkt till Ljungbyhed, en flygning på cirka 50 minuter. Vi var dock nära att bli stående i Jönköping på grund av ett snabbt närmande Cb-moln men det blev ett snabbt crewbyte och sen bar det iväg.

Har väl missat att visa några bilder från Kolgårdens stugby dvs stället vi bodde på under Vilhelmina vistelsen. Låg väldigt fint intill en sjö, synd att vi inte hade tid att utnyttja varken vattnet för ett bad eller.....



.....eller bastun/badtunnan! En rejäl miss får man nog säga....men flygningen hade högre prio.



Stugorna man bodde i var väldigt mysiga.....prydda med ett maffigt älghorn dessutom.



Det närmsta en ren man kom under Lapplandssejouren var den uppstoppade i samlingsstugan.



Mattias verkar vara väldigt laddad inför hemresan.



Lämnar Vilhelmina för denna gången med en vänsterbank efter start.



Johannes som pilot in command på första sträckan.



Höga kustenbron!



Regnstänk på vindrutan under finalen till Sundsvall.



Fransmannen (Johan) har tagit över kontrollerna och har här fullt upp med navigeringen mellan ett antal Cb-moln.



Vädret blev bättre utmed kusten, Bohuslän med dess skärgård kan ni se här.



Ser inte lika nöjd ut i baksätet som när han satt där framme...



Fortfarande Bohuslän med en fint belägen hamn insprängd mellan hällarna.



Final bana 01 på Jönköping, jag agerar co-pilot eller rättare sagt fotograf.