Först ut blir det flygplan som antagligen har förändrat resandet med flyget allra mest, Boeing 747, i folkmun även kallad "Jumbojet" eller "Jumbo". Är det något flygplan ni ska kunna så är det just detta. Med den säregna puckeln och cockpit placerad en våning upp i jämförelse med passagerarkabinen ska inte planet vara svårt att känna igen, även om en del klasskamrater verkar ha problem med det! ; )
 

Boeing 747 gjorde sin första flygning redan 1969 och firar i år 40 år i service! Fler än 1 400 plan har tillverkats vilket gör det till en av de mest lyckosamma konstruktioner som någonsin tillverkats. Det var dock ett våghalsigt beslut att börja tillverka den här bjässen vilket äventyrade hela Boeings existens med tanke på att det inte tidigare hade tillverkats ett så stort passagerarplan.

Pan American Airways var det första bolaget som satte 747:an, version -100, i trafik 1970 på sträckan Washington-London. Planet har sedan dess tillverkats i en antal olika versioner och finns även som en ren fraktversion där hela nosen kan öppnas för lättare lastning. Dessutom har en mindre mängd plan anpassat för specialtransporter av olika slag bland annat för Space Shuttlen som då transporteras uppe på flygplanskroppen. De flesta stora nationella bolag har idag eller har haft 747:an i sin flygplansflotta, till och med SAS hade -200 versionen i trafik under 80-talet men ansågs senare vara för stor för deras behov. Typiska rutter för 747:an är London-Singapore, Frankfurt-Kapstaden, Los Angeles-Sydney.

TNT flyger frakt med sina 747-400F.

Den populäraste och vanligaste förekommande versionen idag är 747-400 som i det stora hela ser likadan ut på utsidan som de tidigare bortsett från några detaljer. Däremot skiljer sig insidan rejält där man numer har betydligt modernare instrument och system som övervakar flygplanet. Besättningen har dessutom minskats från tre till två då man inte längre behövde en maskinist som övervakde motorinstrumenten.

Iran Air flyger med "Baby jumbon" - Boeing 747SP som står för Special Performance.

Ytterligare utveckling pågår förtillfället på en förlängd version, 747-800, men denna beräknas inte vara klar färrän i slutet på 2010. Man kan nog lugnt räkna med att Boeing 747 även i framtiden kommer pryda himlen med sin eleganta design även om den nu har fått konkurrens i form av Airbus A380!

Snabbfakta (747-400 version)

Längd: 70.6 m

Vingbredd: 64.4 m

Höjd: 19.4 m

Passagerarantal: 416-524

Cruise speed: 0.85 Mach

Max startvikt: 396 890 kg

Max range: 13 450 km

Fraktversionen av 747:an kan öppna nosen för enklare lastning.

Veckorna går snabbt i Ljungbyhed, väldigt snabbt till och med. Det är kanske inte så konstigt heller med tanke på att de senaste veckorna har mer som regel än undantag börjat på tisdagen och slutat redan på torsdagen. Gårdagen gick även den snabbt, fokus låg inte på födelsedagen direkt utan ett prov i Human Performance & Limitations, eller som skolan kallar det Progress Test. Dessa är uppbyggda på samma sätt som examinationsproven som görs i slutet av kurserna och tanken med dem är att man som det låter ska göra framsteg under kursens gång.

Dessa prov består av "multiple choice" frågor med fyra svarsalternativ och poängen med proven verkar vara att sätta dit studenten i fråga och mer vara inriktat på att testa vad man kommer ihåg än vad man förstår. Låter kanske enkelt i och för sig men det är det inte alla gånger, frågan är mer än ofta väldigt otydlig, likaså svarsalternativen...dessutom kan det vara fler än ett av svarsalternativ som kan vara det rätta och då gäller "det mest rätta". Enligt Luftfartsstyrelsen är tydligen detta den bästa examinationsformen, men risk för att låta negativ tycker jag den är riktigt dålig. Jag tycker vikten hellre skulle ligga på djupförståelsen än att just testa vad man kommer ihåg inför ett specifik test. Gårdagens resultat blev dock ett positivt och tur var väl det : )

Jag har redan varit inne på ämnet några gånger men har väl egentligen inte riktigt sagt vad det är för något. HPL står i alla fall för Human Performance & Limitations och är ytterligare en kurs inom ATPL-teorin. Det är även inom detta ämne som vi klassen arbetar med två case, utöver dessa ligger givetvis en del bakomliggande teori som vi även försöker lära oss. Ämnet är verkligen intressant och går relativt detaljerat in i hur människokroppen är uppbyggd rent fysiologiskt, detta för att få en bättre förståelse vad kroppen utsätts för samt hur den reagerar vid exemplevis tryckfall i kabin, olika visuella illusioner samt balansrelaterade fenomen som kan spela omdömet ett spratt under flygning.
 
Imorgon är tanken att klass 08 ska göra debut på Vallåsens branta sluttningar...ska försöka få med mig kameran och ta lite bilder på alla vurpor! Det kommer med andra ord bli morgondagens inlägg...om inte snön är borta tills dess. Annars får man väl helt enkelt komma på något annat att skriva om, säg gärna till om ni har något som ni vill att jag ska ta upp.

Måndag morgon igen, helgen har till största del gått åt att läsa igenom olycksrapporten till den flygplansolycka som vi i Skyways-gruppen försöker "utreda". Inriktningen är främst på den mänskliga faktorn och dess inverkan på besluten som togs i cockpit. Olyckan hände den 6:e november 2002 när en Fokker 50 från Luxair var på väg att landa på hemmabasen i Luxembourg. Vid olyckstillfället var det dimma på flygplatsen och sikten var högst begränsad. De siktvärden som trafikledningen gav besättningen under landingen var under de värden som krävs enligt bolagets bestämmelser och besättningen valde att göra en så kallad go-around, det vill säga avbryta landningen och stiga till säker höjd och därefter göra ett nytt landningsförsök. Trafikledningen fick dock nya tillräckliga siktvärden i sista stund och meddelade besättningen detta som valde att avbryta sin go-around för att försöka landa igen. Här hände dock något...och det hela slutade med att flygplanet kraschade på ett fält 3,5 km från flygplatsens landingsbana. Imorgon har vi gruppen tänkt att ha ett litet möte för att synka samt se hur långt alla har kommit med sin del, så dagen kommer antagligen ägnas dels åt det men även en del plugg inför teoriprovet i Human Performance & Limitations som vi ska ha på torsdag.

Luxair Fokker 50, LX-LGB, tagen ett halvår innan den tragiska olyckan. 

Flygbranschen är fullspäckad av uttryck och förkortningar så idag tänkte jag börja reda ut alla begrepp. För att inte trötta ut er läsare alltför mycket kommer dessa begrepp tas upp efterhand, idag börjar jag med VFR och IFR. VFR står för visuella flygregler och är de regler i luftrummet man oftast flyger under när man privatflyger. Visuellt betyder att man tar egen separation i luftrummet till andra flygfartyg vilket då ställer krav på väderleksförhållandena. I okontollerat luftrum gäller att man behöver ha en sikt på 5 km eller 8 km beroende på om man är under eller över 10 000 fots höjd samt ett avstånd till moln på 1 000 fot vertikalt och 1 500 m horisontellt. Det finns givetvis undantag som i allt annat beroende på vilken luftrumsklass man befinner sig i...men i det stora hela ser det ut så här.

På tal om vädret så har det nu under hösten varit så pass dåligt att många av mina flyglektioner har blivit inställda, just på grund av att inte kraven uppfyllts för VFR. Om några veckor ska jag dock få sätta mig i simulatorn för första gången och då är det IFR som gäller, det ska verkligen bli roligt och kännas som ett betydligt steg närmare sitt yrkesliv som styrman i linjetrafiken.

Översikt av flygplatsen med de två nerlagda banorna till höger.

Ljungbyheds flygplats hette tidigare F5 och fungerade som den Kungliga Krigsflygskolan. Här fick Flygvapnets piloter sin grundläggande flygutbildning från 1926 till nedläggningen 1996. Under den här tiden var Ljungbyhed Sveriges äldsta och största militära flygskola och firade 70 år tillsammans med Flygvapnet 1996 som sagt även blev nedläggningsåret. Under Ljungbyheds glansdagar hade flygplatsen fyra parallella rullbanor och vad ryktet säger hade flygplatsen fler rörelser än självaste JFK under 8.00-16.00 om dagarna!

Efter start och en höger bank från 29R dvs den vänstra rullbanan i bilden.

Idag är dock läget lite annorlunda, flygplansrörelserna är betydligt färre och merparten av dessa står vi på TFHS för tillsammans med Ljungbyheds Flygklubb som har sina lokaler i ena banänden. Försvarets SK60-plan gör dock en del besök emellanåt för underhåll som fortfarande utförs här i Ljungbyhed. Två av banorna tillhör inte flygplatsområdet längre och används istället till bland annat testkörning av bilar. De två längsta banorna är dock kvar, 11R/29L och 11L/29R, vilka båda är 40 m breda och med en banlängd på över 2000 m! På 29L finns det även utrustningen för instrumentinflygningar i form av ILS samt PAPI belysning. Flygplatsen är fortfarande utrustad med både ATIS-frekvens och flygledartorn vilket är ytterst ovanligt för flygplatser med så lite trafik, allt för att vi på TFHS ska lära oss och vara väl förberedda för det civila flyget när vi är färdiga styrmän. En del grekiska här på slutet men det kommer förklaringar så småningom i framtida inlägg...be patient ; )

Flygledartornet

Ikväll blir det inte mycket text i inlägget utan jag spinner vidare på fototemat. För er som inte fotograferar så mycket så kan ni ta detta som en liten fotoskola. Ljus är A och O när man fotograferar och solen ska som regel vara i ryggen, det allra bästa ljuset fås under morgon och kväll. I och med att solen står så pass lågt på himlen får man i regel hela objektet upplyst underifrån vilket gör att bilden får bra djup samt den härligt guldiga nyansen. För att ytterligare skapa en effekt kan man dock i detta fallet när solen står så pass lågt ta fotot rakt emot solen och få himlen härligt orange och objektet helt svart! Snyggt eller hur?

Efter 4,5 år på LTH med massvis av projektarbeten med verklighetsbaserade problem i så gott som varje kurs, trodde man en gång för alla att det var slut på det nu när man började på TFHS. Inte överraskande så förstår nu nog redan nu att jag inte är något större "fan" av de så kallade "case:n" som det så coolt heter på engelska...och som av en ren tillfällighet har man nu fyra stycken av den varan som ska slutföras på några veckors tid.

Case kan vara en bra inlärningsmetod om de behandlar ett relevant och intressant ämne, tre av fyra gör visserligen det, så där har man inget att invända emot. Dessa behandlar konstruktionen av olika delar i flygplanskroppen samt en flygplansolycka med samma flygplanstyp involverad som jag senare ska flyga. Givetvis är detta en nyttig erfarenhet som man kan ta med sig i sitt egna flygande för att undvika liknande scenarion. 

Det sista case:t är dock helt meningslöst känns det som, efter att ha läst en artikel som försöker reda ut om två vanligt förekommande begrepp inom flyget är vetenskapligt bevisade eller inte, kan i min mening inte bli mer ointressant. Begreppen i fråga är "situational awareness" samt "complacency". Varför göra det flummiga ännu flummigare? Tog hela eftermiddagen bara för att få någorlunda koll på vad den handlar om. Känns verkligen inte som man kommer ha någon nytta av den sortens analyser när man väl sitter i cockpit. Det verkar vara influenserna från universitet som lyser igenom ganska tydligt här...på gott och ont!  

Nog gnällt om det nu, kvällen avslutades med 2-1 i matcher på innebandyplan i alla fall...känns som man kommer sova rätt gott nu!

Flygbranschen är full av olika certifikat och intyg som ni har förstått vid det här laget med tanke på tidigare inlägg, detta gäller även den hälsomässiga biten. Luftfartsstyrelsen kräver att man förnyar sina medicinska intyg med jämna mellanrum beroende på ålder, för mig är det förnyelse en gång per år och ikväll var det dags för det. Tiden går ju fort när man har roligt sägs det och tydligen har ett helt år nu redan passerat sedan jag gjorde min stora läkarundersökning nere på Flygmediciniskt Centrum i Lund som krävdes innan man fick börja på TFHS. Denna undersökning kan nog ruinera de flesta studenter men som tur är kommer man betydligt billigare undan på den enklare förnyelsen. Förnyelsen behöver dock såsom innan utföras av en certifierad flygläkare, vi i klassen hade löst det hela ganska smidigt då vi fått en flygläkare att åka till oss i Ljungbyhed istället för tvärtom. Undersökningen innebär egentligen bara det gamla vanliga dvs kontroll av syn, hörsel, reflexer och lite annat smått och gott. Utan någon större överraskning gled man igenom och har nu ett intyg som gäller ytterligare ett år!

Medical certificate Class 1, gäller för privatflyget såväl som för det kommersiella.

Igår var en händelserik dag, utöver gymmandet och ett antal möten dels med rektor och dels med kåren hade jag även första föreläsningen i Communication. Communication ingår i ATPL-teorin vilket behandlar den teori som krävs för den tunga luftfarten om jag inte tidigare nämnt det. Totalt består ATPL-teorins kurslitteratur av 15 stycken böcker, Nordians version om någon undrar, där vi läser ett antal ämnen åt gången uppdelade på tre block. Vid varje "blockslut" examineras vi både genom dataprov från Luftfartsstyrelsen samt skolprov för att få våra högskolepoäng.

Communication är egentligen inget nytt för oss i och med att vi dels läste en del redan på PPL-stadiet samt använt en stor del redan under våra flygningar. Communication sker mellan flygplan och trafikledning under både rörelser på marken samt i luften. För detta finns en standardiserad fraseologi och det är den vi nu ska plugga in som ett rinnande vatten. Det gäller att hålla sig så kort och tydlig som möjligt på flygradion för att inte belasta frekvensen i onödan...samt undvika missförstånd såsom filmklippet ger exempel på. Hoppas jag inte skrämmer er alltför mycket med detta klipp men så här kan det gå till tydligen...simulerad i Microsoft Flight Simulator för att få en visuell referens!

Lika bra att skriva ett inlägg till ikväll när man ändå har ångan uppe. För alla studenter som studerar på högskola krävs det att man är medlem i en kår, vi har vår alldeles egna kår här i Ljungbyhed...Flygskolekåren. Den är till antalet medlemmar sett minst i Sverige. Tyvärr så saknar vi nationer i den här lilla hålan så utelivet kan ju knappast jämföras med Lunds studentliv, kan ju knappast jämföras med någon annan ort heller för den delen.

 

Nu ikväll har det precis varit styrelsemöte där jag sitter med som sekreterare. Här diskuteras allt möjligt som berör vår utbildning, boende och allt annat som känns vettigt att ta upp som kan leda till en förbättring. Inte sällan är Ljunghusen, vårt boende här i Ljungbyhed, uppe på tapeten...för tillfället är det svinkallt på rummen. Hyresvärden måste ha stängt av värmen nu under julledigheten. En trevlig punkt på mötena är att en medlem i styrelsen utses till att baka något till nästkommande möte, ikväll var det min tur. Jag gjorde det dock lätt för mig och smekte ihop en smulpaj på hallon och banan. Har ju i och för sig sagt att jag inte ska ha något fotokollage på kaffekoppar eller liknande men idag kan jag inte låta bli...notera den läckra muggen ; )

Trafikflygarutbildningen är nog en av få, om inte den enda högskoleutbildningen som även har idrott på schemat. Man kan ju knappt tro det är sant att man får högskolepoäng bara för att hålla igång med lite sportsliga aktiviteter...det hade man ju gjort i vilket fall som helst! Men det är ju bara att tacka och ta emot. Vi har nog dessutom en av de mer ambitiösa och entusiastiska idrottslärare man kan tänka sig som ständigt vill att vi ska prova en massa nya idrotter...ibland kan det faktiskt gå till överdrift, men hans kunskap är verkligen imponerande! Skidåkning på Vallåsen står på tur nästa vecka om vädret tillåter...men idag har vi dock bara varit och provat gymmet som man har inhyst i en gammal flyghangar här på flygplatsområdet. Tyvärr så tillhör gymmet inte TFHS utan är i första hand till för Klippans Brottningsgymnasium som flyttat sin verksamhet hit till Ljungbyhed istället. Ledningen på gymnasiet verkar dock motsätta sig att även vi TFHS-elever använder gymmet, trots att vi är villiga att betala för oss! Samarbete skolorna emellan hade väl gynnat alla parter!? Nog om det, tack vare vår idrottslärare har vi idag fått dispens till att göra ett gästspel där i alla fall. Riktigt fräscht är det och en del biffar i klassen trivdes som fisken i vattnet som ni kan se...

Daniel, klassens snabbaste löpare helt klart!




Niklas även kallad "Biffen" som ni kan förstå...




Klassens storpaddlare, Erik, verkar vara rätt bitig om vaderna trots allt...

Redan från första utbildningsdag har vi i klassen tillhört ett specifikt flygbolag som skolan kallar host airline, det är hos detta bolag vi ska göra det praktiska skedet av utbildningen och få flygerfarenhet inom den tunga luftfarten. Jag tillsammans med sju till i klassen har fått Skyways som host airline. I oktober kommer denna del av utbildningen påbörjas i Stockholm då vi erhåller bolagsutbildning samt type rating vilket helt enkelt är en utbildning på en specifik flygplanstyp. För er som inte har hört talas om flygbolaget kommer här en liten presentation.

Skyways är ett svenskt regionalbolag som bildades 1993 och ägs av Salénia till 73% samt 25% av SAS Scandinavian Airlines. Idag flyger man på 13 inrikes-linjer samt en utrikeslinje (Köpenhamn). Bolaget har en rad olika baser från norr till söder, bland annat Halmstad. Halmstad är helt klart den bas jag hoppas bli baserad på när väl linjetrafiken börjar för då hade jag kunnat bo kvar i Helsingborg och pendlat upp på mindre än en timme. Flygplanstypen som man använder är 14 stycken Fokker 50 som är ett propellerdrivet kortdistansplan med plats för 50 passagerare. Under 2008 bytade Skyways logotype och grafisk profil och den ser nuförtiden ut så som bilden nedan visar.

Varje har TFHS ungerfär 400-500 ansökningar till Trafikflygarutbildningen och det en ganska lång väg att tas igenom innan man har möjlighet att få en av de 14 åtråvärda platserna. (Det kan variera lite från år till år men i regel finns det 14 platser). Testerna som jag gjorde för att komma in på utbildningen bestod av två heldagstester i Stockholm som bland annat innefattade simultanförmåga, logik, ordkunskap, reaktionsförmåga, psykologsamtal, intervju med flyglärare med mera. Folk sållades bort efterhand som de inte klarade uppgifterna eller inte ansågs uppfylla de krav som ställs på en trafikpilot. Jag hade dock turen och skickligheten att hanka mig kvar och hamna i den så kallade urvalsgruppen som bestod utav 22 personer. Skolan hade därefter en valberedning och valde slutligen ut 14 stycken kommade TFHS-studenter från denna grupp...och jag var otroligt nog en av de utvalda! Kommer fortfarande ihåg hur känslan var när man öppnade kuverten med det positiva beskedet.

Klassen består i dagsläget av 13 personer, tyvärr så hade vi ett avhopp i höstas...personen i fråga kände helt enkelt att detta inte var rätt utbildning och yrkesval. Vi övriga är dock kvar och det är ganska härlig blandning...11 killar och två tjejer, allt från 23 år till trettiotaggare ; ) Med andra ord det är aldrig försent att söka hehe! Det är en ganska bra blandning på ursprunget också...två från Skåne, en Göteborgare, ett par 08:or, några Uppsalabor, en Smålänning...men även en svensk fransman och svensk spanjorska. Ganska bra blandning med andra ord!

Flygerfarenhet är även den ganska blandad, fyra stycken hade redan PPL-certifikat och en hade till och med flugit SK60 i Flygvapnet. Jag hade ingen erfarenhet alls i stort sett och det är inte alls ett krav heller, kan ju vara bra att veta om ni nu vill söka den här utbildningen...

Nu när det kommit ett och annat inlägg om utbildningen och dess innehåll är det väl dags att avslöja hur långt man har kommit och hur långt man har kvar innan man på allvar kan börja kalla sig trafikpilot. Ungefär tio månader har som sagt gått sedan starten och om utbildningen skulle följt tidschemat skulle man idag varit en stolt innehavare av ett PPL-certifikat och kunnat ta med sina vänner upp på en flygtur över Skåne. Men vädrets makter har velat annat under hela hösten så jag har inte haft möjlighet att göra min uppflygning ännu, det känns lite surt i och med att vi bara är fyra stycken som har det kvar. Men sånt är livet och ju fort vädret blir bättre är det dags...

Teorin som krävs för ett PPL-certifikat är dock avklarade och det gjordes i och för sig redan innan man gick på sommarlov i juni månad. Sedan dess har vi i klassen påbörjat teorin som krävs för den tunga luftfarten som kallas ATPL-teori. ATPL-teorin består av rätt många ämnen som är uppdelade i olika kurser men vi har i alla fall hunnit bli examinerade i tre kurser nu under hösten, Air Law, General Navigation samt Meteorology. Just nu är det fortsatt ATPL-teori med sju nya kurser på schemat som gäller framtill vecka nio, då tanken är att vi ska börja flyga igen...både i simulator och på riktigt så det är något man ser framemot!!!

En gammal tradtion på TFHS har varit det populära klassmärket som under årens lopp har skapat en del osämja i klasserna vid urvalet av designerna. Tidigare årskullar har till och med inte accepterat det vinnande konceptet och istället beställt en design ifrån eget tycke...

I vår klass var det väl inte lika dramatiskt men det uppstod dock en del diskussioner i vart fall efter att det vinannde bidraget hade utsetts. Otroligt nog blev min design det vinnande bidraget i vår klass och jag måste väl ändå erkänna att jag är ganska nöjd med det jag åstadkom. Märket ska symbolisera en "Skyling Fokker 737", som ni förstår är det en kombination av de flygplanstyperna som våra host airlines opererar, Skyways med Fokker 50 och Sterling med Boeing 737. Klassmärket sitter på våra flyguniformer och det är väl mycket möjligt ni kan skymta det på armen när vi gör besök på flygplatserna runtom i södra Sverige.

Sterling är numer ute i bilden som ni vet, så såhär i efterhand var väl inte märket det som symboliserar vår klass på bästa sätt...men sådan är flygbranschen, förändringar händer snabbt och det är svårt att förutse. Det var ju trots allt med dessa två bolag som utbildningen kunde påbörjas överhuvudtaget.

Dagen var närmare bestämt den 12:e maj och ganska exakt en månad hade gått sedan klassen anlänt till Ljungbyhed. Min klasshalva hade dragit vinstlotten med att få börja med att ha flygvecka, från och med nu skulle varannan vecka vara flygning och varannan teori. Dessförinnan hade undervisningen varit helt inriktad på flygteori samt en utbildningsvecka inom ledarskap. Den andra klasshalvan fick alltså nöja sig med att sitta i skolbänken i ytterligare en vecka...men för oss var det äntligen dags att få flyga första passet!

Innan jag började på TFHS hade jag aldrig ens suttit i litet sportflygplan så detta skulle bli en upplevelse på mer än ett sätt. Även om jag har varit en ganska flitig flygresenär har jag inte flugit med något mindre än Kullaflyg's Saab 2000, som flyger Ängelholm-Bromma, vilken i jämförelse med Cirrus är gigantisk!

Dagen började med en vädergenomgång för att eventuellt upptäcka om det fanns några farhågor med vädret...men någon risk för att flygpasset skulle bli inställt fanns inte, himlen var klarblå med bara några få moln, en aning disigt vid åsen men annars en perfekt försommardag med andra ord!

Fyra Cirrus SR20 stod uppradade utanför skolans hangar och jag hade turen att bli en av de första ut. Efter en genomgång av säkerheten och en del av instrumenteringen fick man finna sig i att ta plats i högersätet, detta var dock den första och enda gången som flygläraren skulle komma att sitta i vänster säte, så det kunde man acceptera för den här gången.

Motorn startades och vi fick klart att taxa till startbanan, väl där gjordes motoruppkörning för att kontrollera att allt var som det skulle. Därefter fick vi klart starta bana 29R och några sekunder senare var vi i luften.

Kursen sattes västerut mot Åstorp till att börja med och därefter Helsingborg som är ett av våra övningsområden. Flygtiden till Helsingborg är cirka 10 min som kan jämföras med bilens 30 min och då ska man ändå ha bra flyt med trafiken! Väl ovanför Helsingborg och Kullabygden blev man instruerad i "airwork" det vill säga olika manövrar såsom svängar, stigningar, plané med mera. Det finns inte mycket mer att säga än att det är underbart att flyga helt enkelt. Kan ju även tillägga att flyga runt på 1500 fot över nordvästra Skåne med alldeles gula rapsfält samt ett Helsingborg med sundet i morgonljuset är obeskrivbart!

Men tiden går fort när man har roligt och det var dags att vända hemåt. Rutten tillbaka till Ljungbyhed flögs via Bjuv och Billesholm till Stenestad som ligger uppe på Söderåsen. Åsen är helt klart högre än vad man kan tro men även den mycket vacker från ovan. En 270 graders högersväng över flygfältet på det och var vi tillbaks på samma bana som vi startat på 40 min tidigare. Dagens flygpass var slut men som tur var det snart dags igen...

Kvällens inlägg blir kort och gott en liten bild från den underbart vackra fullmånen som lyste upp den mörka Helsingborgshimlen nu ikväll. Tema foto kommer bli ett återkommande inslag här på bloggen i form av flyg- samt väderrelaterade bilder. Hoppas detta kommer uppskattas...

Flygplansflottan på TFHS består av 11 stycken flygplan, både en- samt tvåpropellriga kolvmotorplan. Planet vi studenter flyger runt med i södra Sverige heter Cirrus SR20 och är ett enmotorigt sportflygplan av amerikanskt ursprung. Planet är väldigt modernt med det senaste i instrumentering och navigationsutrustning. Skolan köpte in fem plan av den här typen 2005 och dessa används för den grundläggande flygutbildningen och för att i första skedet av utbildningen erhålla PPL-certifikat, Private Pilot License (mer om certifikat kommer i senare inlägg).

Skolans andra flygplanstyp, Piper Pa 31 Navajo vilket skolan har sex styck utav är en betydligt större maskin än Cirrus. Tidigare årskullar på skolan utbildades även på denna typ för att erhålla CPL-certifikat på tvåmotorplan. Vi i klass 08 kommer dock inte flyga denna maskin på grund av att utbildningen har gjorts om och numer fokuserad på mer simulatorflygning. I dagsläget används dessa maskiner endast för de skräddarsydda utbildningarna till Försvaret samt i forskningssyfte för universitetet.

SK 61 Bulldog och Pa 31 Navajo

TFHS står som sagt för Trafikflyghögskolan och ligger i Ljungbyhed, Skåne, på det gamla flygflottiljsområdet F5. Skolan tillhör Lunds Universitet och är den enda flygskolan i Europa som drivs av ett universitet, vilket med andra ord betyder att utbildningen är studiemedelsberättigad. Numer vill man dock profilera sig som Lund University School of Aviation (L.U.S.A.) som det så fint heter, allt för att hänga med i internationaliseringen I guess. Skolan har dessutom varit så ambitiös att man spelat in en liten marknadsföringsfilm, kanske inte den bästa filmen som hamnat på vita duken men den är helt klart värd en titt!

 

Utbildningen av trafikpiloter i Ljungbyhed startade 1984 men skolan blev inte en del av Lunds Universitet förrän 1998. Utöver utbildning av trafikpiloter bedrivs även flyglärarutbildning, teori distanskurser, forskning samt olika skräddarsydda utbildningar för bland annat Försvarsmakten. Åren innan 2001 erhöll skolan bidrag från SAS Scandinavian Airlines för utbildningen av piloter och merparten av de examinerade fick jobb på bolaget. Under denna tid var klasserna större och oftast två kursstarter per år. Tiderna förändrades dock som ni vet och SAS är inte längre "sponsor" i den bemärkelsen, utan skolan står på egna ben. De senaste åren har det bara varit en kursstart per år med betydligt färre studenter per klass i jämförelse med tidigare. Totalt har omkring 450 piloter examinerats från TFHS.

Nog med historik för idag, imorgon blir det flygplan för hela slanten!

Då var det dags för den officiella öppningen av min blogg, tro det eller ej men så är det! Även jag verkar ha fastnat i den här flugan som jag trodde skulle dö ut snabbare än kvickt. Men åren har gått och bloggarna verkar vara populärare än någonsin och jag måste erkänna att jag nu förstår själva meningen och kan se fördelarna med att skriva blogg. Att kunna förmedla och dela med sig av någonting till andra gynnar både läsaren och skrivaren men för många blir bloggandet en livsstil och nästintill en mani verkar det som...

...jag har inte tänkt att gå så långt, men jag känner att bloggandet dels kan bli en personlig utveckling samtidigt som jag kan dela med mig till andra. Min blogg kommer framförallt handla om min trafikflygarutbildning i Ljungbyhed som påbörjades i april, 2008. Pilotyrket har alltid varit min stora dröm och nu är den en bra bit på att gå i uppfyllelse. Flyget är fascinerade för de flesta och jag tror därför jag kan intressera en del läsare. Utöver själva utbildningen kommer jag även ta upp intressanta teman runt flygbranschen som kan vara intressant även för de som i regel sitter bakom cockpit. Tanken är att alla ska kunna läsa bloggen!

Man kan ju genast undra varför jag inte började blogga direkt när jag började utbildningen förra året, men ärligt talat hade jag inte en tanke på det då. Tiden sedan kursstarten har varit hektiskt med mycket nytt att lära sig och inte givit alltför mycket utrymme till annat. Nu har det dock lugnat ner sig en aning och de framförvarande veckorna kommer att ägnas åt teori vilket med andra ord kommer medföra en del tid till bloggskrivande. Men hoppas nu inte på för mycket, tanken är inte att skriva inlägg varannan timme med bilder på alla de kaffekoppar man drar i sig på en dag utan målet är ungefär ett dagligt inlägg. Imorgon börjar jag med en tillbakablick på vad som hänt i stora drag sedan kursstarten. Bilder säger mer än tusen ord så fotografier kommer vara ofta förekommande här på bloggen, jag passar på redan nu och värmer upp med lite ögongodis härunder.

Kom gärna med förslag på vad ni vill läsa om som berör flyget och kom ihåg, kommentarer är aldrig överfödiga ;-)

Hoppas ni får trevlig läsning här på bloggen!

/Alex

En framtida arbetsplats man inte tackat nej till, Boeing 747-400!