Det blev Vilnius tur och retur idag också som sagt men istället för vindbyar på flygplatsen som det var igår skulle där idag vara betydligt mer stilla vad gäller vinden men däremot skulle det vara dimma! Alternativflygplatserna i närheten fanns det inte heller mycket bättre prognoser för så det slutade med att det blev Stockholm/Arlanda och Visby som valdes som alternativ. När vi närmade oss Lettland och därefter Litauen var vädret inte alls så dåligt som det var sagt, detta är visst vanligt förekommande av någon konstig anledning att meteorologerna här skriver en prognos som är betydligt sämre än vad det i själva verket kommer att bli.

Jag började som PF idag till skillnad från igår, vilket betydde att jag även skulle få utföra landningen i Vilnius. Liksom igår var det bana 20 i användning och när vi började närma oss fältet fick vi klart "ILS approach runway 20", det vill säga precisionsinflygningen som ger en guidning både i horisontell som vertikal led ner till banan. Men där fanns varken en localizer eller glidslope att följa på våra instrument och efter vi ropat upp tornet visade det sig att utrustningen inte var påslagen!!! Hade inte vädret varit så bra som det var hade det helt klart blvit en go around vid detta tillfälle. Det hela slutade med att att jag fick följa localizern och initiera sjunket själv tills det att de i tornet fått igång utrustningen. Jag sa det redan igår att den ena flygningen är inte den andre lik och det stämmer verkligen, man kommer i nya situationer hela tiden. Vissa mer oväntade än andra såsom denna händelse idag men man lär sig väldigt mycket och får dessutom mycket erfarenhet på köpet.

Flygningen hem tog kapten Leif hand om framtill det att vi hade klart sjunka ner till 5000 fot på inflygningen till Arlanda. Då tog jag över spakarna och vi simulerade en CAT II-inflygning som jag har berättat om tidigare här på bloggen. Denna inflygning görs när sikten är under 550 m och vi har då en speciell procedur som säger att styrman flyger ner tills kapten får bankontakt och tar över för själva sättningen. Det krävs att man gör tre simulerade CAT II-inflygningar plus att man har 100 h på typen innan man får göra dem skarpt i verkligheten. Man får tillgodoräkna sig även de timmar man har suttit i simulatorn och det betyder att jag redan har 100 h på typen men har då några simulerade till att göra nu under line trainingen innan man får göra dem skarpt.

Vilnius har blivit ett litet tillhåll för bolag som flugit Boeing 737 och som av någon anledning såsom konkurs, utlöpta leasing-avtal eller liknande gjort att de blivit kvar här. Räknade till nio stycken som stod till hälften inplastade och vissa även utan motorer.



Inte så himla ofta jag själv är med på bild på bloggen men här kommer i alla fall en.



Personligt rekord idag, FL240 dvs 24 000 fot! Fokker har en maxgräns på FL250 (25 000 fot) men den nivån kan man bara flyga österut. Detta var på väg till Stockholm det vill säga västlig kurs.



Ute över Östersjön är det betydligt större chans att få se lite fler flygplan än vad man gör på inrikeslinjerna och speciellt om man ligger på FL240. Ser ni vilket bolag och typ det är?



Sist men inte minst en update av nålkartan som har fått ett par nya sedan jag visade upp den sist.